Nationaldagsfirande

Traditionsenligt och högtidligt nationaldagsfirande 

– på Gripsholmsskolan

 Årskurs 6 och 7 berättar om Sveriges grannländer och annat matnyttigt om landet Sverige.

Trevlig nationaldag!

Matglädje!

Skolrestaurang 1777

Från årsskiftet anställde Gripsholmsskolan en ny kock, Jacob Andersson heter han. Vi är mycket stolta och glada över vårt nya skolkök. Det tar tid att bygga upp något nytt med nya rutiner, Egenkontroll-program osv. Men allt har blivit precis så bra som man kunnat önska sig. Maten görs från grunden och det är goda råvaror som skolkocken köper in. Salladsbordet är stort och det finns alltid ett vegetariskt alternativ som alla elever får ta av. Halvfabrikat existerar inte inte på vår skola mera. Detta har resulterat i att det råder härlig matglädje på skolan.

På skolans hemsida har skolrestaurangen en egen sida, den ligger under fliken Skolan. 

Ni kan även följa med vad som pågår i köket på Instagram.com på namn: Skolrestaurang_1777

Dagens meny finns alltid uppskriven i skolrestaurangen. Den finns även på skolans hemsida i fotnoten.

Här serveras maten till alla på skolan.

Här har vi självaste kocken Jacob Andersson.

Luis fixar en god chirmol, inspiration från Latinamerika.

 

Viktigt med att specialkosten görs rätt. 

Här har Mikaela portionerat ut i lådor med namn på. 

 

Susanne och Anu ser till att det är hemtrevligt och fräscht på serveringsdisken.

 Så här säger Ugglor i förskoleklassen:

Wilda: Maten är jättebra. 

Linnea: Maten är bra för att den är god.

Teo: Maten är god.

Årskurs 6

Benjamin: God mat och roligt att allt görs från grunden.

Emma: God mat, speciellt god fisk. Roligt att man kan välja bland många sallader.

Elias: Ofta god mat, men för mycket fisk. 

Zachary: Maten är bra. 

Klasslärare Fanny: Maten är strålande! Fräsch sallad och varierande rätter. 

Fanny njuter varje dag.

Eleverna njuter av dagens lunch som är tacos.

Efterrätt på Eftis.

 Varannan fredag är det efterrätt på Eftis.

 

På alla borde är det alltid snittblommor och ljus, vackert!

Smaklig måltid!

God arbetsstämning

Medarbetarsamtal

Under de senaste två månaderna har jag rektorn och jag haft medarbetarsamtal med alla som jobbar på skolan. Medarbetarsamtalet är till för de anställda att få lyfta och diskutera sin arbetssituation, sina arbetsuppgifter och olika utvecklingsmöjligheter. 

Rektor Nina har träffat alla lärare och arbetslagsledare. Jag som biträdande rektor har träffat alla Stödpersoner/Eftisledare och all övrig personal.

Jag märker hur viktigt det är att vi som arbetsplats träffar alla medarbetare och att alla får komma till tals och berätta om hur de upplever sin arbetsplats. För oss i ledningen är det även viktigt att få veta framtidsplanerna för arbetstagarna med tanke på att det snart är dags att planera läsåret 2015/2016.

Jag kan med glädje konstatera att vi har en mycket bra arbetsplats. Många har kommenterat den goda stämningen på skolan, där "allt" är möjligt, där man fokuserar på det positiva och vi har en öppen dialog mellan varandra. Bättre än så kan det knappast blir, men samtidigt finns det alltid saker att förbättra och det är viktigt att vi fortsätter behålla det här goda arbetsklimatet även när skolan växer.

Den här blanketten skickade jag ut och bad arbetstagarna att fylla i inför samtalet. 

Tack alla för givande och trevliga samtal, alla ni bidrar till att vi har en så bra arbetsplats som vi har!

Biträdande rektor Stefan

Lärarrekrytering i Finland

PEDAGOGISKA FAKULTETEN 

på Åbo Akademi

– Vi träffade blivande svenskspråkiga lärare i Vasa för att berätta om vår skola inför rekryteringen av nya lärare.

Gripsholmsskolan startade sin verksamhet 2009 och ända sedan dess har vi rekryterat lärare främst i Finland, men även i Sverige. Den finländska lärarutbildningen är mycket konkurrenskraftig världen över bland annat sträcker sig både klasslärarutbildningen och ämneslärarutbildningen på minst 5 år och utmynnar i en magistersexamen. 

Det är första gången som vi åker ut för att träffa lärarstudenter. I och med att vi fortsättningsvis bygger upp vår skola och nu främst vårt högstadium är vi intresserade av både klasslärare och ämneslärare.

Under dagen fanns rektorn Nina, idrottslärare Ulrika och biträdande rektor Stefan i foajén vid Pedagogiska Fakulteten.

Det var en jämn ström av intresserade lärarstudenter hela dagen. Lärarstudenterna visade sin uppskattning att vi tagit oss över Bottenhavet för att träffa dem.

I auditorium Bruhn höll vi en presentation på 45 minuter, en på förmiddagen och en eftermiddagen.  Vi berättade om bakgrunden till att skolan startade, hur skolan ser ut idag, våra tyngdpunktsområden (finländska influenser, heartware, en till en och hälsoprofilen), Mariefred som stad och bostadsplats samt varför elever och lärare trivs på vår skola. Det var ungefär 40 studeranden som fanns med, över förväntan!

Stämningen var god bland de blivande lärarna och alla visade ett gott intresse för vår skola. Här diskuterar klasslärarstudenten Anton med Ulrika. 

Här signerar Stefan en bok som tilldelas Anita Sundman på Arbetsforum på Åbo Akademi som tack för hjälpen med att vi fick komma och besöka lärarstudenterna.

Vår Gripsholmsskolans bok fanns till försäljning.

Vi hoppas få träffa många intressanta ansökningar senare i vår när ansökningarna kommit igång. Vi tackar så mycket alla i Vasa för ert visade intresse och för att vi togs emot med öppna armar! Ni är välkomna att hälsa på oss i Mariefred!

Stefan, biträdande rektor på Gripsholmsskolan

Personalens fortbildningsdag 7 januari

Nätetik och digitala kränkningar

Nätetik = hur ska man bete sig ute på nätet.

Niclas Ottoson på www.surfasmart.com föreläste om hur barn idag använder internet.

När vi var yngre fanns det inte många sociala medier. Det var enkelt med MSN och Lunarstorm och det var något som endast ungdomar höll på med. Idag finns det hur många sociala medier som helst. Man loggar in och umgås på nätet. Vanliga sociala medier är Facebook, Youtube, Instagram, Flashback, Chatroulette/Omeagle, Ask.fm, KIK, Snapchat. Idag är man ständigt uppkopplad, vilket betyder ständigt nåbar. 

I t.ex. Flashback kan man vara anonym, vilket är en risk för att personer i en stad/skola kan bli felaktigt utpekade med namn utan att någon vet vem det är. KIK används av många och liknar MSN Messenger. Man skickar sms till varandra med smeknamn. Dessvärre tycker de flesta att det är lättare att ta konflikter på nätet än att ta dem i verkligheten. På Ask.fm kan man anonymt skriva frågor. Om man svarar på en dum fråga på Ask.fm så kommer den att synas för hela världen, ett gott tips är att aldrig svara på en fråga som är kränkande för då kommer den inte att synas.

Det är viktigt att lära de unga att identifiera kränkningar och sina känslor och vad lagen säger!

I början av skolåldern börjar barn kommunicera med varandra på nätet och använder sig av SMS, google, e-post, video, musik, chattande, communities. När barnen närmar sig tonåren börjar de unga använda ännu mera av kommunikation och communities genom snapshot, Facebook osv. 

En kränkning är när någon blir ledsen och mobbning är när grova kräkningar upprepas i det verkliga livet eller på nätet. Vare sig om det är fysisk, psykisk eller nätmobbning som finns det alltid ett offer, en mobbare, en medlöpare och en åskådare inblandade. I klassen är det viktigt att samtala om nyckelorden attityd, grupptryck och respekt. 

• Vilken attityd och vilka ord används i klassrummet eller på rasterna, viktigt att vi vuxna lägger märke till dessa och tar tag i situationer där det inte är ett okej beteende. 
• Grupptrycket är även starkt på internet, dvs att kompisarna pressar sina kompisar att göra saker som ungdomen själv inte vill. 
• Viktigt att respektera alla som de är, man behöver inte tycka om alla i verkligheten eller på nätet, men man kan låta alla vara. 

På surfasmart.com finns enkäter som elever kan fylla i klassrummet, vilket kan finnas till underlag med föräldrar och lärare. Som vuxen behöver man inte kunna alla namn på appar osv, men att man har lite grundkunskaper om vad som finns ute på nätet är ett måste för att man ska hänga med i svängarna. Diskussioner som de vuxna behöver ta upp är att det finns vissa sidor som barn inte ska vara på, sidor som är rent skadliga för barn och vissa sidor som enligt lag inte är okej för barn att vistas på. Det finns åldersgränser på spel och sociala medier som också bör tas i beaktande. Observera att Facebook har åldersgränsen 13 och på KIK är det t.o.m. 17-års åldersgräns. På spel finns det symboler såsom sprutor och pratbubblor: sprutor=förekommer knark i spelet, pratbubblor att det förekommer svordomar osv. 

Vanligt att elever går runt och fotograferar och lägger ut bilderna på sociala medier, vilket ofta är roligt. Men ibland så har vi människor inte samma synsätt och kanske sätter ut bilder som andra tycker är direkt kränkande. Det kan vara lättklädda bilder, smygtagna bilder, bilder som inte är avsedda för andra, festbilder, pinsamma bilder eller bilder som är tagna mot någons vilja. När sådana här bilder sätts ut uppstår en mycket jobbig situation för de som finns med. Det är därför viktigt att samtala med eleverna om vilka bilder man kan sätta ut på nätet, ur en rent moraliskt perspektiv. Innan du publicerar en bild kan det vara värt att tänka om du själv skulle vilja att denna bild lades ut ifall det var du. Är du osäker kan du alltid fråga om lov. Positiva aspekter på bilder är att det kan boosta ens ego och att det blir ett samtalsämne som förenar samt att ett foto på en person gör att det blir mera ärligt spel om man ser en bild på den man chattar eller spelar med. 

En allmän kritik som elever ofta får höra handlar om utseendefixering. Om man råkar ut för elaka kommentarer kan man spara bilderna (t.ex. ta en skärmdump), kryssa/stänga ner och slutligen rapportera till sajten (och/eller blockera bilden eller texten). Har man bilderna eller texten sparade har man bevis på vad som försiggått på nätet ifall fallet går vidare. 

Redan i lägre klasser har det blivit vanligt att barn lägger ut bilder på nätet, därför är det viktigt att samtala med barnen om vad som är okej att lägga ut och inte. På datainspektionen.se. kan man läsa mera om personuppgiftslagen - PUL.

Tips till vuxna 

- Ta reda på vilka sociala medier som är populärt bland eleverna i klassen. Eleverna delas in i grupper och gör en presentation om detta. På ett föräldramöte kan elever presentera för andras föräldrar hur ett visst socialt medium fungerar. 

- Värderingsövningar i klassen, där eleverna får ta ställning och motivera hur de tänker.  

- Mer tips på www.surfasmart.com och tips till föräldrar på http://surfasmart.com/?page_id=17

GOD FORTSÄTTNING PÅ DET NYA ÅRET!

/Biträdande rektor Stefan

Skolbesök

Lärare, rektorer och administrativa utvecklare besöker Gripsholmsskolan

Under åren har vi haft flera skolor som besökt Gripsholmsskolan och det är flera som hör av sig från både Sverige och Svenskfinland. Den här veckan besökte Maria och Mourad oss från Stockholm. De hade läst om vår skola i SvD tidigare under året och fick som uppgift av sin skolledning att besöka vår skola. De hade förberett sig väl med att läsa om vår skola på hemsidan. Det som mest intresserade dem var bl.a. de finländska influenserna, heartware och ledarskap i klassrummet. Jag bifogar programmet för dagen så kan ni se hur ett upplägg brukar se ut när man besöker oss.

I slutet av dagen sammanfattade de sitt skolbesök hos oss och jag skrev ner detta till lärarna på skolan:

- Genomgående röd tråd i ALLA klasser – ett mycket tydligt ledarskap.

- God arbetsro i klasserna.

- Mycket engagerade lärare

Trevligt med besök och även att vi får god feedback på vår verksamhet!

Under vårterminen blir det flera skolbesök bland annat kommer det nio lärare/rektorer/administrativa chefer en dag i mars från en svenskspråkig skola i Helsingfors, även det kommer att bli ett intressant skolbesök. 

Hälsningar biträdande rektor Stefan Häggman

Vårt skolkök tar idéer från Tyresö

Gripsholmsskolans skolkök i ny regi januari 2015

Från och med den första januari har Gripsholmsskolan en egen kock. Vi har valt att ha Fornuddens skola i Tyresö som förebilds skolkök. De vann nämligen Arlas Guldko för ett år sedan, vilket är det bästa man kan vinna som skolkök. Jag själv har besökt skolköket för ett halvt år sedan. Det som utmärker skolköket är det positiva klimatet bland kökspersonalen och kontakten till skolans elever samt att det inte finns något halvfabrikat utan det mesta görs från grunden även örtsalt och smör. Så ni kan förstå varför vi valt att ha denna skola som förebild när vi inför januari startar upp vårt nya skolkök. Det är Gösta Rik som anställdes för tre år sedan på skolan som genomdrev sin tro på hur ett skolkök ska drivas, vilket efter två år resulterade i priset Arlas Guldko. 

I veckan besökte jag tillsammans med köksorna Susanne och Anu samt två elevrepresentanter från Matrådet skolan. Speciellt barnen var överlyckliga av att få vara med och laga mat. 

Framöver är det mycket som ska till innan allt är klar. Det är utbildningar för personalen, rutiner av Egenkontroll ska utarbetas för det nya köket, det ska uppfräschas i tillagningsköket. Ja listan är lång, men bra kommer det att bli. 

Vanessa jobbar i köket.

 Mira och Vanessa hackar morötter.

Gissa vem som fick portionera ut mat till hela Fornuddens skola, jo Mira och Vanessa. Bra jobbat!

Om en månad är det det köksan Mikaela, nye kocken samt resten av elevrepresentanterna från Matrådet som ska få besöka Fornuddens skola.

Ha det bra tills det!

/Stefan